Oj, oj, oj... Nu är det faktiskt teoretiskt sett julafton. GOD JUL! Jag fattar inte hur tiden kunde gå så fort! Julen har liksom inte infunnit sig i mig ännu. Jg hoppas på att den lägger sig till ro under natten.
Något som däremot har innfunnit sig (och utvecklas i ett stadigt tempo) i mig är en ordentlig förkylning. Jag kan ju villigt erkönna att jag inte är särskilt tacksam över detta... Idag har jag gått med en lins (alltså halvblind) och kisat och haft mig på jobbet och när jag köpte de sista julklapparna. Jag har spänt mig så hela nacken värker. Jag ser lite dubbelt, så jag mår lite illa, jag har ätir god mat, men missade pizzan eftersom jag åt maten innan resten av folken kom hem och sade att de tänkte äta pizza. Jag har frysit hela dagen, och ni sitter jag i linne, t-shirt, sweatshirt 1 och sveatshirt 2, leggins, jeans, strumpor och raggsockor och fryser fortfarande. Jag är simmig i ögonen, snorig, hostig och jättetrött. Men jag tänker minsann inte klaga... ;p
Trots en analkande förkylning har jag en hel del tacksamhet i mig. Idag är jag särskilt tacksam för att jag har varit frisk såpas länge. Jag jobbar med barn som sprider sin saliv lite överallt, gärna i ansiktet på den som matar dem. Och jag tenderar att mata minst en unge varje dag. Jag byter X antal blöjor varje dag och jag får en hel del dregel på mig när jag sitter med barnen i knäet, och jag har inte varit sjuk mer än två gånger i år. Det är ganska bra, med tanke på bacillmängden jag utsätts för dagligen... Så trots att jag tycker lite synd om mig för att jag är halvsjuk kvällen (OK, natten) innan julafton, så är jag otroligt tacksam över hur frisk jag varit under året. Jag har bara i nte märkt det förrän nu när jag blev snorig. Jag tror att man behöver en liten påminnelse ibland då och då. Jag kanske behövde påminnas om att jag har haft väldigt bra hälsa detta året och fick en släng av påminnelse i form av en förkylning. Man uppskattar ju inte det man har förrän man upplever motsatsen. Så, egentligen är jag nog lite tacksam för att jag är snorig nu också, eftersom det ledde till en stor tacksamhet över hur frisk jag har varit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar