Igår vaknade jag till en fantastisk dag. Det hade snöat under natten och det toksnöade fram till mitt på dan någonting. Jag älskar snö.
När jag låg där i sängen och försökte motivera mig ur den (Vilket är det absolut svåraste på hela dagen!!) ringde de från jobbet. De hade tänkt fel med personal och hade ingen som kunde ta bussen och hämta ett av barnen på kortis. Nu är det så at tbussen går förbi mitt hus och stannar ca 20 meter nedanför det, alltså frågade de mig om jag ville börja en timme tidigare och hämta honom. Naturligtvis tackade jag ja och gav mig ut i snökaoset. (Och ja, jag gjorde mig klar först... jag brukar inte gå ut i pyamas (så värst ofta... bara för att skotta, men då har jag termoställ över...). Och ja igen, det var lättare att komma ur sängen när jag hade en buss att komma med inm 20 minuter om jag inte ville att lillkillen skulle få sitta på kortis och vänta och svettas i vinterkläderna, vilket jag inte ville.)
Som sagt var det snökaos, och bussanra hade lite problem att komma fram på alla de oskottade gatorna. Det är nämligen så att man förväntar sig att snön på något magiskt sätt ska försvinna från gatorna helt på egen hand här omkring, så de är inte så effektiva med snöröjning. Dock är de avsevärt mycket bättre än förra året- Och jag vill egentligen inte klaga, det ör bara det att de inte har satt in lagom mycket resurser på snöröjning. De "få" (förhållandevis få om man ser till mängden snö som ska bort) som röjer är grymp effektiva och de sliter sönder sig för att få rena gator. Ett stort plus till dem. (Och ett stort minus för de som plogar igen min nyskottade trottoar och garageuppfart...)
Nej, tillbaka till bussarna. Jag insåg vilket bra jobb de där busschaufförerna verkligen gör. De ger sig ut i snökaos när alla andra är rådda att inte köra bil. De tar sig fram i snömodd och på isgator. De jobbar inte bara för att betala sina räkningar, utan också för att underlätta vardagen för de som inte har körkort eller på annat sätt andra transportmöjligheter. (Och nej, jag är inte en av dem som inte har körkort!) De chaufförer som såg till att jag kom fram till kortis för att hämta lillkillen och sedan på eftermiddagen körde när jag skulle lämna honom igen var fantastiska. Glada trevliga och positiva. Jag är tacksam för dem, för alla som kämpar med att köra lokaltrafik, speciellt de som gör det med ett leende!
Idag (nu är vi aöötså på dag 17) hjälpte jag till med handling med mera, och när jag kom hem hade lillebror skaffat en överraskningsjulklapp till familjen. Han var studsig och glad och helt underbar. Han hade köpt en julgran! Det luktar jul i hela huset och granen ska ställas upp och bli så fin, så fin. Jag vet att jag redan har tackat särskilt för honom, men jag måste få göra det igen. Jag älskar min lillebror! Och tack vare honom luktar det jul, vilket jag älskar. Han skapade julkänsla med den sanna julandan. Jag är tacksam för den gåva han gav, och för att han gav mig möjlighet att känna en så enorm kärlek till min lillebror. Jag älskar att älska!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar