När man blir kallad smurf för att man inte bloggat på ett tag är det visst dags att uppdatera bloggen... Så då gör "vi" det.
Sist jag bloggade var jag i Tumba med Ida, jag hade väl precis pöpt ett par skor och föreredde mig för konserten. Nu sitter jag hemma i Borås, det är mulet (nähä...) och jag väntar på att klockan sa bli lagom mycket för att åka och hämta min bil. Och nu inser jag hur mycket som faktiskt har hänt sedan sist. Vi tar det i någon form av kronologisk ordning...
Konserten var JÄTTEBRA! Josh Groban är otroligt duktig, och dessutom väldigt rolig. Jag och Ida satt och skrattade nästan hela tiden, och jag insåg att människans (Josh) hjärna är lika förvirrad och knäpp som min, vilket också var lite roligt. På lördagen var vi (jag och Ida) inne i Stockholm där vi gick runt på stan, åkte ett varv med en sightseeing (hur stavas det?) buss, var inne på slottet, Var inne i (och handlade i...) en massa souvenirbutiker, hittade en jättemysig liten butik med julgrejer (främst en massa jättefina speldosor med vinterlandskap), åt jättegod (och lika dyr) mat på en italiensk restaurang och avslutade med den nya filmatiseringen av Jane Eyre på bio. En jättebra dag, helt enkelt. Söndagen innebar kyrkbesök i den lilla församlingen i Södertälje, och sedan vet jag inte vad vi gjorde med söndagen. Det blev nog mest liggapå en säng och leka med dator och lite sånt. På måndagen åkte jag hem.
Måndage, då, hade också lite kul grejer att bjuda. När jag satt på bussen hem ringde min telefon, och det jobbet jag blev typ erbjuden på en förskola i Borås (där de inte hörde av sig) bekräftades genom att de ringde och sade att det hade blivit lite virrigt, ochjag komemr börja där den 10:e. En till stor sak detta innebar (förutom 2,5 månad med fast inkomst) var att jag från då börjar bolla fyra jobb (Malmen (den nya förskolan), Mini, assistans och Vuxenskolan), och därför blev i stort behov av bil, och har nu även ekonomin för det. När jag kom hem mötte alltså pappa upp mig, så åkte vi och kollade på bilar. Jag fastnade för en Volvo v40 från 97, och det är den jag ska hämta idag. Jag vet att det var länge sedan jag tittade på den, och här kommer historian om varför det tagit så lång tid.
Vi tittade på bilen, och jag ville inte göra ett förhastat beslut, så jag skulle fundera och höra av mig dagen efter, vilket jag gjorde, och de skulle försöka få in den på besiktning samma dag. På onsdagen fick jag veta att den hade fått anmärkningar på dragkroken, och han (försäljaren) ville veta om jag var ok med att ta bort den, och jag ville fundera och rådgöra med mina föräldrar, vilket jag gjorde, och vi kom fram till att om jag skulle behöva koppla på ett släp kan jag låna deras bil. Under tiden jag funderade skulle han kolla upp olika alternativ att åtgärda dragkroken (slutresultatet blev att man svetsat på en mutter eller nåt ovanpå den, så att jag kan sätta på ett cykelställ, men kan inte dra ett släp). Vi kunde inte nå varandra på onsdagkvällen eller torsdagen, så i fredags pratade vi och jag bekräftade att jag ville ha den. Han skulle då få den fixad till i måndags och sedan höra av sig när den var klar. Eftersom han inte hört av sig åkte jag och pappa upp och kollade, och den var "typ" klar, men vi hanninte vänta tills den var helt klar eftersom jag skulle jobba, så vi bestämde att jag skulle hämpa den idag. Det var nämlige inte bara dragkroken, utan även något ed avgassystemet, men nu skad en väl vara helt fixad. Så idag ska jag hämta min fulgröna, helt underbara, v40.
Sedan har jag jobbat, och jobbat, och jobbat, men inte hela dagar, utan snarare en snutt här och en snutt där, vilket för hjärnan ändå registreras som en arbetsdag när jag går från jobbet.
Och nu ska jag och mamma se ett avsnitt av Bones (vilken vi (jag och Emelie) har fått hennen att älska och nu kollar honm igenom hela serien, har kommit till säsong 2) och äta lite blåbärspaj.
Så det får vara nog med uppdateringar, för nu hinner jag inget mer. Och Ida... Jag är inte alls någon smurf...
