Det har i stort varit vad dagen handlat om; gyckel, strunt och tornerspel. Vi har gått runt på marknaden med målet att se så många föreställningar som möjligt. Det gick väl inte så bra som vi hoppats, men vi såg en hel massa skoj ändå. Allt från halvtaskiga gycklare (vilka vi undvek, måste jag erkänna...) till grymma (TOTALT-MEGA-LARVIGT-JÄTTE-DUKTIGA!) musiker. Vi köpte två CD (Vilka Elin där hemma kommer tröttna på långt innan jag gör det, så Elin: Vänj dig vid tanken...) av de grupper vi gillade mest, sedan köpte jag faktiskt ett alldeles för dyrt halsband också. Jag har trånat efter det sedan förra året, och nu tog jag mig råd (vilket ur min ekonomis synvinkel var dumt) och köpte det med 100 kr rabatt eftersom jag frågade om man fick paketpris på hänget och kedjan tillsammans. Efter en stunds funderande svarade skåningen i ståndet att ja, det kunde man väl få. Så det var skönt för samvetet. Och nu är jag sådär barnsligt lycklig över min änglabjällra (ett silverklot med pingel innuti som man använder för att kalla till sig sin skyddsängel med dett mjukt pinglande ljud) och går runt och pinglar med den.
Vi var också på tornerspel idag, en tidigare variant, så vi har mördat lite tid nu efter det. Som vanligt var tornerspelet toppenbra. Riddarna var duktiga och gycklarna var roliga. Elins riddare (Kunskapens Riddare, för de som inte kommer ihåg det från förra året) vann hela tjosanet, och han var grymmast i den svåraste grenen. Man ska från hästryggen med sitt svärd fånga ringar som sitter en aln från marken. Ringarna är ganska små, hålet är väl rint decimetern stort och hästarna är höga. Man säger att en ring är godkänt, två är bra och tre är jättebra. Fyra eller fem ringar är näst intill omöjligt. Alla har alltid problem med den grenen, men inte Kunskapens riddare, inte idag, inte! Han tog fem ringar båda omgångarna! Vad riddarna över lag hade problem med idag var att fånga metallringar med lansen från galgen. De allra flesta missade idag. (För Elins kännedom tog "hennes" riddare en av sina ringar, vilket var mer än de flesta gjorde. Det vara bara två totalt som tog båda sina.)
Och nu ikväll ska vi ut på en sägenvandring. Den utgår från en helt annan del av innerstaden iår, så det blir nog inte samma sägner riktigt denna gången. Kul när man får lära sig något nytt! Glassen blir på vägen dit idag också, och för de som vill veta var gårdagens smaker dessa: Emma: Gotländsk glass med smak av honung och saffran, Emelie: Glass magasinets egna glass med smak av saffran. Saffransglassen Emelie tog år jag förra året, och den står fortfarande kvar som en av mina absoluta favoritglassar. Jag tror faktiskt det är en av de godaste glassar jag någonsin smakat.
Nej, nu sover mina fötter, så jaag orkar inte skriva mer. Bilder kanske, möjligtvis, eventuellt, om jag orkar kommer imorgon, vi får se...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar