Dag 8

Ännu en fantastisk dag. Solsken, skratt och gott humör. På förmiddagen tog vi en sväng runt Botaniska trädgården. Tyvärr hade de flesta av blommorna börjat vissna redan, men det blev några fina kort ändå.

Efter varvet i Botaniska slängde vi oss i gräset och bara trivdes. Vi lekte lite med grässtrån, spelade spel och byggde gubbar, vi är riktigt duktiga på att fördriva tid. Man har ju fått en hel del träning under det året (åren för Elins del) man pendlat mellan Borås och Jönköping. Här är i alla fall resultatet av gubb-byggandet. Visst blev han grym!

På kvällen var det ännu ett tornerspel (Nej, vi har inte bara varit på sådana, vi har gjort annat också. Det bara blev ett extra oplanerat mitt i veckan...), denna gång var det senare på kvällen och i centrum stod elden. Det var facklor, brinnande stubbar, eldringar, eldshower m.m. Eld är otroligt fascinerande. Tornerspelet var alltså grymt bra (inte bara för eldens skull), men det bästa med kvällen var Elin. Hon blev minsann vald att vara Kunskapens Riddares dam för kvällen. Oj, oj vad stolt hon var. Och bubblig. Hon pratade om i stort sett samma saker hela vägen hem... Men jag älskar henne till döddagar och bortom det ändå.

Ikväll tog vi vår sista glasskula på Gotlands Glassfabrik. Tre toppar, släng dig i väggen, säger jag bara! Inget slår denna underbara glassbar. De har massor av helt fantastiska smaker, även om vi har tagit en kula varje kväll finns det fortfarande dubbelt så mycket man vill smaka på. Ikväll blev vi rekomenderade en gotländsk glass som hade smak av youghurt och hallon. Jättegod! Gotländsk glass är faktiskt väldigt, väldigt god. Men om jag måste välja en favorit från veckan (och troligtvis annars också) måste det bli saffransglassen. Den var helt otrolig!

Idag packade jag ihop de grejer jag inte kommer behöva under imorgon och på måndag. Tragiskt att semestern snart är slut, jag vill liksom inte åka härifrån. Men allt gott kommer ju till ända, och nu har jag ju ett helt år på mig att längta tillbaka. Vem ska jag tvinga med nästa år tro? Elin hävdar att hon inte kommer ha råd, men vi ska se om hon inte kan övertalas då också... Jag är ganska duktig på att få henne att vilja som jag vill, en liten egenskap man utvecklar när man är lever så tätt tillsammans och dessutom är täta i ålder. Det är ju en fördel att vara lillasystern också, storasystergenerna (De som gör att man bara måste vara snäll hela tiden och alltid (ALLTID) sätter alla andra före sig själv, även när det inte är det klokaste att göra... De där små grejerna som ger en nästan irriterande mycket tålamod och får en att alltid vilja ta allas parti om parti behöver tas. Sånt som får en tioåring att beordra sina småsyskon att byta om till pyjamas innan det blir barnprogram, alltid lyder (nästan), har en förnuftig kommentar till allt och har sina saker i perfekt skick och ordning. Ni vet, storasystergener...) gör att hon liksom inte kan hjälpa det. Hon har så dominanta storasystergener. Jag är i och för sig mer storasyster än lillasyster, men jag har alldeles för dominanta lillasystergener istället. (Lillasystergener är i stort sett motsatsen till storasystergener...) Trots detta utnyttjar vi (jag) inte varandras (Elins) "svagheter" (storasystergener) alltför ofta. Bara om man (jag igen) verkligen, verkligen vill något.