Wales

Ja, nu ar jag i Wales, sa det blir lite kort och lite knasigt eftersom det fattas vissa i svenskan vesantliga bokstaver har... Och det blir kanske inga bilder eftersom de ligger i min egen dator, vilken inte har internet har.

Idag har jag sett en massa (OK, tre) Romerska lamningar. I Killian (som for ovrigt ar helt UNDERBART varckert) finns en Romersk amfiteater, lamningar efter baracker soldaterna bodde i och ett badhus. Det ar jattecollt! De har gjirt iordning platserna jattefint, och i badhuset hade de satt projektorer ovanfor bassangerna, sa det sag ut som om de var fyllda med vatten. Det fanns fotsteg fran hundar och ett skoavtryck fran en sandal. OH, nar man insag att ladret slets ut fort (Duh...) Satte man "jarn pluttar" under skorna och gjorde en fastade sula. Dessa "jarn pluttar" visade sig aven vara praktiska nar man ville stampa pa sin fiendes ansikte och ovriga kroppsdelar under en strid...

Sedan akte vi tillbaka till Newport och var inne i katedralen dar. Golvet inne i katedralen ar stora avlanga stenblock, och nar man tittar narmare ser man att det star "till minne av..." och namnet och dodsdatum, stad, man/hustru, alder etc pa dem. Golvet var gjort av gravstenar, sa det kandes lite lustigt att trampa runt pa nagons minnesruta. Det var i vilket fall en maktig katedral.

Sedan tog vi ett varv i stan i Newport och kopte lite grejer och sedan akte vi "hem". Vi at fisk idag. Igar var det kyckling. Doreen (som jag bor hor) och Mike (hennes man, som jag ju ocksa bor hos) ar jattesnalla och mysiga. Och de har ett UNDERBART hem! Det ar jattefint. Nar jag kom fick jag valja mellan tva sovrum. Jag valde det som var narmast toaleten de sallan anvander, vilket ocksa var det rum dar ingen av dem hade sina klader, sa jag skulle vara sa lite i vagen som mojligt. Inte for att jag tror att de tycker att jag ar i vagen, men jag ivll inte kanna mig i vagen... Det ar sa fint och rent och ljust och mysigt. De har matta i hela huset som ar tva cm tjock. Det hors inte ett ljud nar man gar runt ihuset. Och allt ar... vackert... Ja, det ar ett vackert hem. En dag ska jag smygta kort i alla rum i huset, sa jag kan visa folket dar hemma.

Nagot som jag ar forvanad over ar hr snalla alla ar har. Det ar alltid nagon som pratar lite extra med en, de kommer fram och pratar lite om platsen man ar pa, mosaikvaggen man tittar pa, foreslar platser som har med varandra att gora som man kan besoka... Pa flygplatsen traffade jag en trevlig mn som ofta flyger mellan Sverige och England, han har familj pa bada platser. Sa han tyckte att jag kunde hanga pa honom, sa forvarnade han om allt som skulle handa, vilka papper de vill se pa vilken plats etc. Han "guidade" mig tills vi kommit ut i entren pa flygplatsen dar han kappade mig pa axeln och sade "Lycka till nu, gumman", eller nat santdar faderligt. Sedan nar jag kom in i London fragade jag mig fram mot Paddington stationen, och alla var sa hjalpsamma. Det var en man som gick med mig och hjalpte mig fa fram biljett och sant. Han til och mad foljde mig till taget. Visserligen stammade han ganska kraftigt, men han var trevlig. Sa alla jag har traffat pa har hjalpt mig jattemycket. Sa antingen ser jag konstant hjalplos ut och vacker faders-/modersinstinkter i folk, eller sa ar britter mycket trevligare an avenskar. Jag tanker latsas att det ar for att britter ar ett trevligt folk, jag vill inte verka hjalplos...

Nu sja jag och Doreen ut och inventera lite i huset hon ska hyra ut, sa vi vet vad som finns dar och inte. Aterkommer vid ett annat tillfalle.